And yesterday I saw you kissing tiny flowers,
But all that lives is born to die.
And so I say to you that nothing really matters,
And all you do is stand and cry.
jag vet inte... fick mig att tänka på dig.
inte alltför ofta nu för tiden, men ibland, en glimt, ett leende, en hand. det kommer. i guess old habits dont die.
tack
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar