sinatra

pojken står vid livets övergångsställe; trafikljus vid varje kurva och steg. han står leendes och väntar, trampandes i takt till sitt livs melodi, men alla andra går. alla går. rörelse överallt. han utbrister: "Men det är ju rött!" och folk blir påkörda av livsuppgifter och fru fortunas hand som allt styr; själv står han kvar och väntar, nu bitandes sin underläpp.

än längre väntar han, men hans ljus blir aldrig grönt, kanske gult som bäst. folk frågar honom vad han gör, vad han väntar på, och han skrattar till svars: "jag väntar på att det ska bli grönt!" de skakar på huvudet och farbror Blå kommer och frågar hur det är,

"Nej konstapeln, knark är bajs."
"Ja, Pojke, det är bra, men vad står du här och glor?"
"Jag hoppas att fortfarande hinna med Jeffersons flygplan, men jag får aldrig fullt taxa ut på flygbanan."